sadface

vet ni hur det är att ha sin bästa vän på flera mils avstånd?
och dessutom dag in och dag ut, och när något händer så
kan ni inte vara där och stötta och krama om den personen
som man alltid kan lita på hur lite man än träffas och pratar?
jag vet hur det känns, och jag kan inte ens beskriva smärtan
man får när man vet att den behöver någon. och man vill vara
den där någon men kan inte för att man är för långt bort.
men det värsta är att hur svår smärta man själv har för att
den inte mår bra vet man att den personen har ännu värre smärta.
och man vill aldrig att ens bästavän ska få känna smärta..

vart ett djupt inlägg den här dagen,
och jag känner mej ganska nere idag så.
får se om jag uppdaterar ikväll och då lovar
jag att det ska bli ett happyface-inlägg!

/when shit happens

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0