"..och sen kom du"

vågar inte erkänna för någon att på kvällarna
så ligger jag där, långt ifrån själv, men ändå
så gråter jag? varför kan jag inte vända på mig,
sträcka ut handen och sen säga som det är?
varför vågar jag inte berätta?
jag berättade lite igår, och då tog det år innan
jag somnade. vill inte såra dig verkligen inte,
jag älskar dig och vill aldrig vara utan dig.

'2gh4E'

"man ska sluta när man är på toppen",
så varför försöker vi hålla glöden i liv
när elden är på väg att slockna?
men du måste veta att jag alltid kommer
minnas våra bästa minnen och jag vill
aldrig skiljas för gott.
lycka ska vi uppnå, och om du vill
så vill jag tvillingsjäl.

det vackraste

jag hatar att vara själv,
jag hatar att vara utan dig.
och jag vill berätta, att när du inte är här så
är det svårt att sova. svårt att få tårarna att
sluta rinna. att det är du som gör mitt liv så
underbart som det är. att du är det finaste
jag vet. att jag älskar dig mer än vad du
förstår, men oftast så blir det bara:
det blir tomt utan dig, jag älskar dig.

if everyone else knew

fortfarande kommer stunderna då det känns overkligt,
att det verkligen var nära att det skulle ha slutat illa.

och lika overkligt känns det att du är min,
att du är här och älskar mig lika mycket
som jag älskar dig.

tack för att du är min

om jag kunde uttrycka mig med ord hur det känns just nu.
hur mycket jag vill ha dig här, vill kunna ligga i din famn
och känna allt kommer bli bra. bara känna att du är här.
det är för jobbigt just nu, vill inte vara själv.

om jag kunde skulle jag berätta för hela världen hur
mycket jag älskar dig, och vad du har gjort med mig.
att du gör mig så lycklig att det pirrar i magen och
värker i hjärtat.

om jag kunde så skulle jag berätta om hela mitt
liv för dig, få dig att förstå att jag inte är stark.
att innan jag träffade dig var jag ett vrak som
inte trodde på sig själv. men du har fått mig
att tycka om mig själv genom att älska mig.


du gör mig hel

det gör så ont att säga hejdå.
det är du som hjälpt mig igenom
dom är svåra dagarna,
hur ska jag nu klara mig utan dig?
fast jag vet att det bara är för nu,
jag är tillbaka om en vecka så gör
det så jävla ont att veta att jag inte
får hålla dig i handen eller bara se på dig.
det är det som gör att jag klarar mig,
du gör mig lycklig

you're simply the best, better than all the rest

förlåt pappa, för att jag inte alltid har varit där.
förlåt om jag har svikit dig,
förlåt om jag inte gjort dig stolt.
förlåt för alla mina misstag.

tack för att du alltid ställer upp ändå,
jag älskar dig


you're the one

det är bara dig jag vill ha.
du som varit med mig nu och inte sprungit iväg.
du har stöttat mig även om det är svårt för dig med.

och du ska få veta,
jag är inte rädd längre


I will remember you

många gånger har tårarna runnit på grund av svek. det här är första gången tårarna rinner och hjärtat vrider sig på grund av kärlek. jag älskar dig

jag sökte dig och fann mitt hjärta

efter två veckor så är jag själv igen, jag saknar dig så det gör ont

förlåt

känns inte som att jag är värd dig.

du är värd någon som bara älskar dig,
som fortfarande inte tvekar när gamla
namn dyker upp på nytt.
någon som vågar berätta om hela sitt liv,
någon som inte är rädd för att visa sig svag för dig.

men jag är svag, och självisk, för jag skulle
aldrig kunna lämna dig.

det finns ingen annan du

jag älskar andra, men inte så som jag älskar du.
du är det bästa som har hänt mig


when you tell the world that you are mine

jag älskar dig

i hate myself for losing you

jag som svurit och sagt tusen gånger för mig själv att jag inte skulle bli likadan. även fast jag vet att det inte hjälper; förlåt

you make me smile, you make me laugh, you make me happy

det var det här jag var rädd för. jag är beroende. av dig.

buset i mannen

du fick mig att falla, när det gäller ditt leende så slår det alla andras. du är det finaste som hänt mig

all i ever wanted, but all i ever needed?

det är allt jag någonsin önskat, så varför gråter jag?

i'm in love

jag har aldrig varit lyckligare


happiness is just outside my window

lycka har varit en självklarhet nu den senaste tiden.
varje dag har jag varit glad, mått bra.
förutom nu, då jag visste att jag inte hade möjligheten
att få prata med dig på en vecka. jag är kär insåg jag.
varje ord får mig att le, och det var längesen jag
hade den här känslan inom mig.

men jag är rädd, för det har alltid slutat illa.
vet inte om jag är tillräckligt stark,
vet inte om jag vågar släppa in dig mer..

why worry?

varför ska jag alltid bli så jävla feg när jag
minst behöver det? varför kan jag inte ta fram
min sociala sida och verkligen visa dom jag.
varför vågar jag inte följa med?
är det för att jag är rädd för att göra bort mig?
att han är så speciell att jag inte vågar göra bort
mig framför honom?  

en sak är säker:
jag är vettskrämd


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0